Jägarnas Riksförbund grundades 1938 som en reaktion på ett lagförslag som hotade att ta ifrån majoriteten av Sveriges markägare rätten till jakt på vuxen älg på egen mark. Tack vare förbundets arbete tillkom de så kallade B-licenserna som under många år gav tusentals jägare meningsfull jakt på sin egen mark.
Jägarnas Riksförbund förespråkar enkel och obyråkratisk jakt och det är något som Sveriges jägare uppskattar.
Trots att förbundet växer finns grundsynen kvar, och även förbundets grundinställning. Här ska medlemmar kunna få direkt hjälp i de fall de har frågor om jakt- eller äganderätt. Det är ett av Jägarnas Riksförbunds framgångskoncept.
År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag.
Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade ”Jakt- och viltvårdsuppdraget”. Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.